Har du koll på frukterna och bären som kan användas till vinet?
Frukter och bär måste behandlas på rätt sätt i vinframställningen. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som absolut rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fylld med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man bör gå till väga.
I vinframställningen ska man göra skillnad på olika sorters bär, och skilda sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika procedur.
Hårda och saftiga frukter såsom päron, pumpa och äpple ska sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att också stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man inhandla en äppeldelare som fungerar utmärkt för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är ungefär 3-4 dygn.
Erlandsen tar så klart även upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är angeläget att sortera undan blad och också dåliga stjälkar från bären. Därpå ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna eller en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.
Kärnor från exempelvis körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på drygt 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.
Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går följaktligen naturligtvis att göra läckert vin på rabarber. Men man bör tänka på att rabarber bara ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla alternativt träiga kan vinet få en besk smak som inte är önskvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. Klicka Nu för mera information.
Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ungefär 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därpå ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll varsamt och noggrant över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats följa med. Sedan tillsätter man socker och vatten enligt recept.
Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de äger en mäktig aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att till exempel få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det isär och skölja med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som måste behandlas hela och frusna.
En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det innebär att bären sväller nästan 4 gånger sin torkade storlek. Processa dem således inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk också på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli cirka 2-5 liter vatten.
Det går att köpa exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går dessutom att finna i butiker på nätet.
Det går dessutom alldeles utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och bör för den skull undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa ungefär 2-3 dagar före socker tillsätts.
Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar vanligen rymma 1 kg vilket genererar ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och därefter ska förkultur tillsättas. Satsen bör jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.
Ett annat exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man bör dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft
För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att producera vin på maskrosor alternativt fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas separat.
Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller samman, vilket oftast tar cirka 3-5 minuter.
Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin alternativt 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten enligt recept.